
De leker så fantastiskt bra, energiskt men ändå lugnt på något sätt, och när de skall skiljas åt så gråter de nästan, de gnäller så ynkligt och ger varandra suktande blikar. RARINGAR!
Titta så tönn mattes föräldrars hund är. Så kan man ju inte sitta?! Inte nog med det, han hoppade upp i stolen så fort jag kom så jag aldrig fick leka med honom. Vilken tönnis!
Det finns inget bättre på morgonen än att sova en truddelutt på husses fötter medan de väntas på frukost!
Mios tågpremiär flyter på i lugnt tempo. Vi är inne på en halvtimme av seriöst bentugg!
Snart ska han få träffa en bästa vän och hennes supersnälla hund och hennes 3 mån gamla bebis! Stor dag för ängshunden ;)
Mio har blivit kändis på ängen i närheten. Alla gamla tanter pratar om honom, vare sig de träffat honom eller ej. Mio är alltså numera ängshunden!