Mio har hittat sig en bästis i parken. En söt liten lancashire heeler, tydligen världens minsta vallhund. Så här ser rasen ut (hämtad från internet och alltså inte den hunden i parken):
De leker så fantastiskt bra, energiskt men ändå lugnt på något sätt, och när de skall skiljas åt så gråter de nästan, de gnäller så ynkligt och ger varandra suktande blikar. RARINGAR!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar